Det är halt ute. Riktigt halt. Lurigt halt, för man ser inte att det är halt.
Gick hem från jobbet via stan och biblioteket och alla jag mötte stirrade på sina fötter och tryckte dem hårt mot marken varje gång de tog ett nytt steg för att få så bra fäste som möjligt. Alla verkligen. Alla inklusive mig själv. Det gick nästan (men bara nästan) så långt att jag började fundera på vad jag skulle säga om jag skulle möta någon som plötsligt ramlade pladask ner framför mig. Och då också självklart på vad jag skulle sagt om jag själv hade halkat till och nästan fällt någon som kom framför eller bakom mig.
Jag överlevde denna gång i alla fall.

Gjorde ett besök på mitt älskade bibliotek, det var ett tag sedan nu.
Att ta ta av sig jackan, ta ett bord, gå runt och samla på sig ett antal böcker (idag blev det mycket om inredning) och sedan sätta sig ner och bläddra och läsa. Det är verklígen något bland det bästa jag vet. Underbart.
Nu har jag även äntligen läst ut min nästan 800-sidiga Brisingr bok i serien om Eragon, så det är dags att börja på något nytt. Har några böcker som står i hyllan och väntar på att bli lästa.

Och det är helg. Igen!
Och jag har absolut inget planerat. När hände det senast? Det är nästan så att jag måste kolla kalendern.
Nej, hjälp vad läskigt. Jag har haft en helt fri helg från möten, kurser och rep på ca 3½ månad. Antingen så har jag varit uppbokad lördag eller söndag men bland hela helgen.
Jaja, sånt är livet.
Ska bli skönt med inga tider att passa denna helg i alla fall.

Nu har jag fått skriva av mig lite, skönt.
Dags att laga lite god mat.