Funderar på att ta tag i designen igen, göra klart den nya. Fräscha till.
Få en nystart.
Hitta inspiration.
Och sen bara köra.

Snart är min Schweiztid slut.
Jag vill börja skriva.
Jag vill hem till mitt piano.
Jag vill sova i min säng
Jag vill äta äkta svensk mat
Jag vill hitta ett roligt jobb
Jag vill träffa alla underbara
Jag vill ta en promenad upp till stan och sen tillbaka igen, bara för att jag kan göra det.
Jag vill planera nästa äventyr

Jag vill bara leva lite lugn och lite normalt och ha massor på gång i livet samtidigt.
Om elva dagar får jag göra det.

Jag har många gånger frågat mig om jag ska ha kvar bloggen efter Schweiz. Många gånger har jag svarat nej på den frågan, andra gånger blir det ett riktigt stort ja. För jag vill ju skriva, men jag måste bara hitta något som är jag. Något som jag kan skriva om. Något unikt. Något som skildrar och beskriver mig själv.
Och framför allt. Skriva om något som intresserar andra. För varför ha en blogg om ingen läser? Då är det lika bra att hålla sig till sin dagbok som endast är till för en själv.
Det är så jag kände när bloggen lades ner för ett tag. Jag skrev verkligen inget intressant. Jag läste några inlägg och upptäckte, Detta intresserar inte ens mig!
Då slutade jag illa kvickt.
Jag kan skriva. Jag måste bara hitta "det där".

Jag vill hitta något intressant. Något nytt.
Jag vill hitta min skrivglädje.
Hur konstigt det än låter så längtar jag efter att få skriva en uppsats. Sitta där och se orden komma. Händerna jobbar nästan helt själva och helt plötsligt har jag fått ner en text som faktiskt inte ser så dum ut.
Men det är inte bästa.
Det bästa är när jag sedan går igenom denna text en gång till och hittar ännu bättre formuleringar och andra ord att använda.
Den känslan.
Känslan av att man har skapat något. Att det faktiskt har kommit från mitt huvud.
Den känslan vill jag känna igen.