Nu är jag äntligen här. Resan gick mycket bra om man bortser från att jag från Göteborg till Köpenhamn satt precis vid propellen vilket gjorde att hela ryggen vibrerade hela vägen och på nästa flyg blev jag placerad vid vingen nästan längst bak. Nervositeten kom aldrig vilket  kändes väldigt konstigt. Möjligen började hjärtat att slå lite fortare när högtalaren sa att "nu närmar vi oss Basel". Nicolas (pappan) väntade på mig och bilresan gick jättebra, ca 1 ½ timme åkte vi. Han blinkar i rondeller! Det ingav mig hopp om att detta skulle bli så bra som jag hade tänkt mig. 
:-P Jag menar, alla "bra" personer blinkar väl i rondeller?

När vi kom fram var inte barnen och Valérie (mamman) hemma. De hade varit hos sina morföräldrar och var på väg hem. Jag fick se mitt rum och Nicolas fick släpa min 20kg (Ingen övervikt!!) tunga väska upp för tre trappor. Jag bor högst upp själv men det är ett datarum utanför dörren men det är mest barnen som använder den datorn. Det enda negativa var väl att mitt badrum är på första våningen och jag bor på tredje. Men jag får såklart använda toaletten på andra våning också. Skönt ändå att få ställa in sin necessär i badrummet och veta att det är mitt alldeles egna.

Barnen och Valérie kom tillsammans med morföräldrarna. De var mycket trevliga och förstående när jag var tvungen att för hundrade gången säga "pardon?". Först var Gaël (4 år) och Romain (2 år) lite blyga men under dagen försvann det.  Just nu sitter jag och Gaël tillsammans och grejar på var sin dator. Tyvärr mottager inte min dator deras trådlösa nätverk av någon anledning. Nicolas har suttit i nästan en timme och försökt förstå vad problemet är så jag måste ha i kabeln vilket gör att jag inte kan sitta i mitt rum. Men det kanske löser sig och det är inte så farligt. Jag är ju ensam här uppe ändå.

Jag undrar om jag någon gång kommer att lära mig att tycka om deras matvanor, en mycket bra diet blir detta om så inte blir fallet. haha. Aldrig mer sojamjölk (barnen är laktosintoleranta) säger jag bara! hu! Vítt bröd och marmelad till frukost och apelsinjuice att dricka. Till middag igår åt vi pasta med ost på som ställdes in i ugnen och jag tror att det var lite ägg och skinka i också. Till lunch idag åt jag häst- (!!!!) kött med lite bröd och sallad med majs. Men man får väl ta seden dit man kommer. Jag ska i alla fall laga spaghetti och köttfärsås och korvstroganof (fast det blir nog lite lurt det där med falukorv...) nästa vecka. 
 Blir nog till att köpa upp ett litet lager med frukt och något knäckebrödsaktigt. Men jag vänjer mig nog till slut.

Barnen blev mycket glada för presenterna och Gaël tjatar på mig hela tiden om att vi ska spela memory tillsammans.

Gårdagen avslutades med första avsnittet av Lost, säsong 2. De har ju ingen TV så det var en vän som hade lånat dem dvd-boxen. 
Somnade utmattad vid halv 12. 

Sötare unge än Romain får man leta efter. Gaël är härlig han med men kommer antagligen att sätta mig på prov när vi är ensamma på måndag. Jag förstår ju inte allt han säger och han vet att jag inte kan uttrycka mig helt korrekt jämt. Men det blir nog bra det med.

I morgon ska vi till en sjö tror jag. Nu måste jag titta hur det går för Carolina Klüft. Jag vet ingenting än. 

Tänker på er därhemma! Lite för mycket förut...men detta kommer att bli en härlig upplevelse! Och franskan kommer med tiden. Jag kom på mig själv att fundera ut en del av denna text på franska när jag skulle skriva ner den men kom sen på att - just det, svenska var det ja. :-)
Måste säga att barnböcker och barnens olika "alfabetsspel" är perfekta för mig. Jag måste lära mig seriefigurer på franska...

Jag har fått en mobil och ett schweiziskt telefonnummer. Men fortsätt smsa till min svenska mobil så länge, det är helt ok. Jag svarar än så länge.

Bisous!