Jag är väldigt omtänksam som person.
Jag tänker mer på andra än på mig själv i en hel del situationen.
Och visst, det är ju en bra egenskap om jag inte låter det gå överstyr och till min egen nackdel.

Jag upptäckte härom natten att jag är mer extrem än vad jag trodde.
En kompis sov i en annan säng i mitt rum.
Vanligtvis rör jag nog på mig en hel del när jag sover eftersom lakanet nästan alltid är upprivet när jag vaknar.
Men denna gång.
Jag hade antagligen legat alldeles blixt stilla hela natten för inte ens överkastet som jag vikt in vid fotändan hade åkt ner utan låg kvar precis som jag lämnade det kvällen innan. Det händer aldrig,
Behöver jag säga att lakanet återigen endast befann sig på ena sidan sängen när jag vaknade i morse?

Jag har inte tänkt på det förut.
men jag tänker alltså på andra även när jag inte "är vid medvetande".
Andra får inte störas, alla andra måste ha det bra innan jag får ha det bra.

Möjligen lite för extremt där..



november, 1000 m höjd, Jurabergen, Schweiz

Så var födelsdagsdagen över för den här gången.
Ett år äldre. Ett år klokare.

Festen i lördags blev som sagt mycket lyckad. Vi lyckades få maten godgod och efterrätten blev perfekt. 16 personer var vi och vi fick precis plats runt borden. Dukningen ser ni på bilden nedan.
Riktigt nöjda blev vi!
Senare gick vi den korta biten till Terassen, utestället här i stan (och jag hade för första gången jättenära hem!!). Som redan nämnt i tidigare inlägg. Jag höll till i Skara eftersom jag gick gymnasiet där..
Riktigt kul var det där också. Mycket folk.
På söndagen tog jag, Hanna och Camilla (mina kära vänner från Schweiztiden) en långpromenad på berget. Härligt höstigt. Sen firade vi min brors födelsedag också, med kakor och sång.

Idag kom familjen in sjungandes vid kvart över sju snåret eftersom mina syskon var tvugna att ge sig i väg till skolan (själv var man ju ledig!).
Uppvaktades med paket innehållandes en klocka, en ring, sminkrådgivning+produkter på Make-up Store, ett par örhängen (mina allra första alldeles egna!) och nya hörlurar samt pengar.
Åt ute med mamma, pappa och mormor, lät mig själv fika med jämna mellanrum under hela dagen och drill på kvällen. Det var min dag det.

I morgon är det studiedag som innebär att jag som lärare ska jobba ändå.
Jag hoppas att det blir intressant, det som vi ska diskutera och gå igenom.

---

Jag är på rätt väg.
Det känner jag.

Låg i sängen och filosoferade lite i morses runt åtta. Då ringde telefonen. Oj, vad trött jag lät när jag svarade. Det första man säger på dan ni vet. Det låter inte så uppåt direkt.
I alla fall. Det var vikarieförmedlingen och jag fick idag mitt första jobb genom dem. Fick hoppa in på en förskola några timmar. Det gick riktigt bra faktiskt.

Sen åkte vi och handlade till imorgon kväll. En hel del goda ting blev det. Ser fram emot det!
Vi räknade glas, spånade musik och började planera dekoration.

Spelningen med Trumkåren gick grymt bra!
Dansklasen efteråt var också den riktigt kul.
Pappas hamburgare går alltid ner och jag är väl antagligen den enda i min ålder som tittar (och njuter!) av Dobbidoo. Men det får jag väl hålla hemligt eller nått...



En suddig bild från idag..

Hjälp, vad veckan har gått fort. Imorgon är det helt plötsligt fredag och en massa ska göras! (som vanligt, fast skillnaden denna fredag blir nog att jag faktiskt kommer att göra det!)
Här ska handlas och lagas mat. Och städa, oj, vad jag ska städa. Och hämta sängar och madrasser. Och bädda. Glöm inte bäddningen. Sen så ska jag även ta upp min drillkarriär i Falköpings Trumkår som jag trodde att jag hade pensionerat mig från förra året (ledarkarriären befinner jag mig fortfarande mitt uppe i)..men såklart, behövs det folk så hoppas jag in! Det är nästan så att det är lite nervöst. En vanlig spelning på torget och jag är nervös. Dagen innan.

 Även fast det är kul så hade jag ju tänkt att jag skulle få vara den där personen som går brevid, som peppar, som strålar av stolthet och som langar vatten under heta dagar. Men, inte imorgon. Fast det är klart, peppningen kan jag nog klara av ändå. Och jag är alltid stolt över min trumkår. I alla väder. Och ja, även då det inte riktigt går som man har tänkt sig.
För om allt är perfekt och lagom bra hela tiden. Hur ska man då kunna känna att det har gått sådär extra bra?
Det gör man ju bara om man får känna att, nej, nu gick det inte som jag hade tänkt (fast det behöver ju inte går dåligt för det!), så får man en extra kick när man känner, Det här gick ju galant! Vi gjorde succé.

Jag har en massa idéer för mina drillflickor. Möjliga som omöjliga.
Det är de omöjliga idéerna som gör en till en ledare. Det är en viktig del av den människa som ska ta en grupp eller ett lag någonstans.
Man måste våga tro. Man måste låta sina adepter/elever/ungdomar få veta att man tror.
För då tror de också.
Och då kan man tillsammans göra det omöjliga möjligt.


Falköpings Trumkår med Drillflickor i Falköpings centrum. 2006 antagligen..

Det har varit riktigt underbart väder idag. Just som man hade gett upp och börjat acceptera hösten så gör värmen ett litet gästspel igen mitt i allt regn.
Härligt.

Kan man få bättre inspiration?
Och viljan att bli och koreografera bättre, den bara stiger.
Träna, träna, träna!

Vissa dagar känner man sig mer ensam..
Men idag är inte en sådan dag!

Snart redo för att cykla till jobbet. Hade tänkt vara där mycket tidigare men kom på att danssalen är bokad idag på fm så jag kunde lika gärna koreografera lite här hemma istället.
Idag har jag även hunnit med att bli bokad som danslärare till en kurs som ska hållas en lördag i november. Kul!

Jag måste komma igång med mer dansträning för mig själv. Jag har ju lektioner tre dagar i veckan + drillen och det är bra men jag måste försöka få in några pass i veckan med mig själv, och då också med mycket högre svårighetsgrad. Diciplinen måste bara finnas där. Det är svårt när man är helt själv tycker jag.
Jag måste skärpa mig.
Det blev många måsten där...

kanske ska jag köra med att bloggen får vara en liten träningsdagbok också.. hmm.. varför inte.
Nu invigs kategori Dans och träning.



Vinter i Schweiz

Snart är det dags för huvudet att få vila mot en skön kudde..men inte riktigt än.
Detta huvud är just nu sprängfyllt av idéer, recept och andra härliga tankar. På lördag ska jag fira mina 20år (fyller om en vecka) tillsammans med en kompis vars födelsedag också närmar sig med stormsteg. Det blir ett gäng som kommer för middag, prat, skratt och fest. Sen drar vi ut i stadens uteliv (om man nu kan kalla det det..). Och jag ska förförsta gången sätta min fot inne på ett uteställe i min stad. Första gången. Nästan så att det är lite pinsamt. Men bara nästan. Jag gick inte på gymnasiet i stan så jag har liksom aldrig haft någon anledning till att ge mig ut här. Men nu är det alltså dags. yeah.
Outfiten är klar. Ny klänning, nya strumpbyxor och nya skor är inköpta. Det ska blir kul att se med egna ögon vad staden har att erbjuda (och inte bara bygga mina uppfattningar på vad andra tycker och säger..).


Ballonger på en fransk himmel

Nytt skrivbord, ny klänning och nya block. Lite av det som inhandlades igår på A6 i Jönköping.
Bilder kommer, kamerabatterierna laddade precis ur..

Idag inleds min sista vecka som tonåring. Om en vecka passerar jag 20-strecket.

Och idag är det måndag. Jag  har en hel del att göra (eftersom jag inte gjorde det i fredags..). Ledig är jag i alla fall så morgonen ska ägnas åt att ringa samtal och planera lektioner. Efter maten blir det en promenad upp till stan för lite presentinköp, både till andra och mig själv.. Tar mig nog sedan till danssalen för lite koreografering innan jag drar mig neråt mot den kära gamla gymnastiksalen för drillträning. Undrar hur många timmar jag har spenderat i den egentligen..


Lido di Jesolo, 2006

Ledig idag.
Jag kan ibland vara bäst på att inte göra någonting på en ledig dag. Idag är en sådan dag. Jag tillät mig sova ut och ställde inte klockan runt halv 9 som jag brukar (ibland får jag en sån känsla att jag inte vill "sova" bort en ledig förmiddag, Antagligen har jag fått det från min tid i Schweiz. Där var en ledig dag helig och inte fick man sova bort den inte!).
Fast egentligen har jag en hel del att göra..det dumma är att jag är bäst på att göra saker under lite press. Det Måste göras annars är det försent sedan. Men just nu känns det som om att jag har all tid i världen och jag skjuter upp saker till på måndag. För helgen, den försöker jag hålla helig. Inga måsten där inte.
Därför vet jag redan nu att min ledig måndag inte Får se likadan ut som min ledig fredag. Då ska jag vara produktiv och diciplinen ska vara på topp.

Tror att jag ska ge mig ut på en liten shoppingrunda i morgon. Får se vart jag tar mig.

Shopping i Bern hade jag inte sagt nej till nu.
Jag saknar den staden!

Jag har en förkärlek till kannor.

Den här har jag hittat hos Jardin d'Ulysse

Idag har jag hälsat på mina gamla lärare från gymnasiet. Det är faktiskt exakt ett år och tre månader sedan jag tog studenten. Och då alltså ett år och tre månader sedan jag träffade dem sist.
Vi var med på två lektioner, kultur-och idéhistoria med ettorna samt samhällskunskap A med treorna. Vi upptäckte att en hel del kunskaper satt kvar från ettan och våra underbara KuHi lektioner. På samhällen kändes det som om att det var igår jag satt där själv i trean och antecknade fort som en gnu.
Tittade på en balettlektion med ettorna, tänk där har jag själv stått och kämpat med handen på stången. Jag minns knappt hur det var i början, men jag kan nog vara ganska så säker på att mina ben var helt slut efter varje gång..

Nu ska jag börja göra mig redo för en ny vecka med lektioner.
Mitt jobb är ganska så underbart ändå.

Året i Schweiz har förändrat mig på flera sätt, bland annat har jag blivit mer spontan av mig. Innan var det. planering, planering, planering och ha koll på allt, allt , allt samt jag är lite feg feg feg.

Jag hoppas att det har släppt nu.

Igår tog jag hål i öronen. Såg skylten, gick in och frågade och sedan bestämde jag mig. Det hela tog väl en sådär 20minuter.
Inget stort så direkt, men jag velade inte i en evighet i alla fall.

Så nu kan jag äntligen tråna efter snygga örhängen som alla andra. haha

Nu är inspirationen stor, Schweiz känns långt långt borta och jag tänker börja blogga igen!

Håller på och finslipar på designen, himlen lyser grå och jag myser.
Nu när jag inte kan rapportera från ett annat land längre så får jag med tiden ta och lista ut vad jag vill bidra med istället.. En hel del inredning kommer det säkerligen att bli och några dansinflikningar då och då eftersom jag för tillfället arbetar som danslärare på musikskolan här i stan.
Men resten. Det får vi se.