Varför?
Så nu avreagerar jag mig lite så att jag kan somna ikväll.
Vi var ute ända tills klockan fem idag, det hade jag inte räknat med och därför hade vi inte städat upp alla leksaker innan vi gick ut utan jag tänkte att vi skulle hinna med det efteråt. Men så var vi alltså ute länge och kom hem samtidigt som N. Klockan var lite över fem och när han kommer hem blir jag ju automatiskt ledig. Men det var ju inte städat, så när vi kom in så sa jag att vi skulle städa upp allt duplo och jag satte mig också och hjälpte till eftersom jag kände en skyldighet att inte lämna honom med städningen. Det var svårt att få Gaël att städa men tillsammans fick vi i alla fall i allt duplo i lådan men det var fortfarande en hel del kvar. Klockan gick och jag ville verkligen ut och springa innan det blev för mörkt så jag gick upp på mitt rum och lämnade dem att städa klart själva, klockan var ju ändå halv sex..
Sen, vid matbordet säger han. Det är inte så bra att du lämnar dem själva att städa när det är du som har sagt till dem att göra det. HAN var ju för sjutton där. JAG satt där och städade på övertid. Det var tydligen inte "rätt" mot pojkarna. Jag försökte förklara att jag var ledsen, egentligen vill jag verkligen inte att vardagsrummet är ostädat när de kommer hem men idag sprack min planering,för FÖRSTA gången. Det mest störande är ju att jag faktiskt hjälpte till att städa, men enligt honom gick jag nästan direkt upp på mitt rum..
Sen sa han att alla kan ju glömma. Men jag glömde ju inte! Miss i planeringen bara ju! Försökte förklara det också, som vanligt förstod V (Tack och lov för det!) direkt medan N inte fattade någonting typ. "Alla glömmer vi någongång att torka av bordet eller diska upp kastrullen" avslutade han med..
JOJO, jag kan säga dig att du "glömmer" för det mesta att diska efter dig. VARJE tisdags morgon står det disk odiskad i diskhon eftersom det är han som har hand om disken på måndagskvällen då jag och V är på dans. Varje tisdag (och alla de andra dagar då han har haft ansvaret för köket kvällen innan) måste jag diska kastruller och formar efter frukost för att du har "glömt" det.
DET skulle jag vilja säga. Jag blir så irriterad!
Varför slängde jag mig inte ur det för?
Det finns så mycket jag vill säga som jag aldrig kommer att få ur mig.
Men bra, nu har jag avreagerat mig lite.
Och så får jag inte gå på au-pair träff imorgon eftersom de ska titta på hus. Kanske hinner jag.. Såklart sa jag att "det är inga problem".
Jag är inte oansvarig och glömsk. Jag ställer upp och planerar.
NU ska jag försöka glömma detta och börja planera min närmaste framtid istället..
Svårt ibland det där
Fast nu ska jag sova. Och jag ska absolut inte börja skriva på något här, för då vet ingen vart det slutar.
Det ska jag rädda er ifrån.
Nu säger jag godnatt.
Imorgon är jag återigen ensam med pojkarna, det ska lagas pasta, korv och grönsaker och jag måste även tvätta några maskiner.
Hoppas på en fin dag som förhoppningsvis innehåller en lång promenad om inte N kommer hem försent.
Jag vill bara svära
Fast jag vet inte riktigt varför. Det har varit en ganska bra dag ändå.
Men jag vill bara hem nu. Jag längtar så det gör ont i kroppen.
Idag är det precis 5 månader kvar. Om 5 månader är jag hemma.
Jag vill börja leva ett normalt liv. Jag vill ha en höst då jag har fullt upp med jobb, drill och dans. Jag vill komma hem sent, äta en tallrik fil med kellogsK och sedan sätta mig framför TV:n och mysa en stund innan läggdags. Jag vill flumma runt på drill, koreografera och vara nyttig. Jag vill läsa lite universitetskurser för att mätta mitt pluggberoende.Jag vill hitta en danskurs där jag trivs och känner att jag utvecklas. Jag vill kunna ta en promenad upp till stan, titta in på Lindex och sedan gå hem igen. Jag vill åka till PA:s med mamma och storhandla och må bra av att veta att det kommer att stå äkta svensk god mat på bordet på kvällen. Jag vill kunna huxflux bestämma att jag ska se på film med någon samma kväll eller åka till Skara för att träffa kära vänner (om de är där då vill säga..).
Jag vill bara leva. Jobba som bara den, hålla ett högt tempo och ha alldeles för mycket att göra i drill och skola.
Det är då jag funkar som bäst.
Jag vet att man inte ska tänka så. Jag har det ju bra. Jag har fått uppleva massor och jag har massor mer att uppleva. Fast helst vill jag att det ska gå supersnabbt så att jag får komma hem till min säng.
Dålig uppdatering
Och jag hinner inte nu heller.
Jag måste sova snart.
Men att träffa pappa var härligt och Verbier med Camilla var inte fy skam!
Så jag har haft några bra dagar.
Nu är jag tillbaka i verkligheten igen.
3 dagar själv med barnen.
Hoppas på fint väder och dagar som går snabbtsnabbt.
A+
Glädjeskutt
Svenska njutningar
I kylskåpet står nu:
1 kg svensk hushållsost
200gram leverpastej
några hederliga svenska grillkorvar.
Plus att det i skafferiet står 1,5kg axa havregryn.
Och inte nog med det.
På fredag åker jag till Winterthur för att träffa pappa. Han kommer ner för att leverera möbler till ett företag och för att leverera grejer till mig.
Igår fick jag veta att mormors äppelmos finns med i bagaget. Åh, vad gott det kommer att bli med havregrynsgröt framöver.
Sen har han lite mer leverpastej, lite mer havregryn och lite annat med sig också.
Och hör på den här.
Ett paket är på väg ner till mig.
Med tidningar, ytterligare havregryn och något som blir en överraskning..
Det har bara inte velat komma fram än. Men förhoppningsvis kommer det denna veckan.
Vilka frukostar jag kommer att kunna äta.
Riktigt pålägg på fullkornsknäckebröd och havregrynsgröt med mormors äppelmos.
Det vattnas i munnen.
Bild från bilen på hemvägen från Alperna, Lac de Thun
Tomhet men härliga minnen
Johanna har åkt hem, 4 hela dagar och 2 halvdagar har hon varit här.
Och nu har hon alltså åkt. Och jag måste stanna här.
Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara känslan som finns i kroppen men det känns som om att jag aldrig kommer att komma härifrån, "hoppet" finns inte längre.
Var ute och drillade en stund förut för att försöka skaka av mig lite av alla negativa känslor som simmar genom kroppen. Det gick väl sådär. Drillglädje finns det i alla fall och nu är det hårdträning som gäller. Superbra när det är vårväder och man kan drilla utomhus. Det kändes i armarna efter för mycket figure 8 måste jag erkänna. Det har aldrig varit jobbigt att drilla, det är ännu en konstig känsla att känna. Det känns i armarna. Men hårdträning flera kvällar i veckan blir det förhoppningsvis nu, bara det är fint väder.
Nej, roligare än så här blir det inte.
Något som var roligt däremot var vår bobåkning i pulkapisterna i Wengern.
Om jag säger så här, pulkabacken på Mösseberg kan slänga sig i väggen. Här pratar vi smal backe, flera kilometer lång, kantad med stup eller ejsnöbeklädd skog på ena sidan samt knixiga kurvor att lyckas styra rätt i. Inte hade vi det jämnaste underlaget heller.
Tänk er det plus jag och Johanna på en bob för 2-4 åringar typ.
Det första vi gjorde var att slänga oss utför backen utan att Johanna fått reda på vart bromsen var. "Bromsa!", "men vart är den då??", "Under dig!", "Jag hittar den inte!", "Vi måste bromsa!". "Ahhh!"
Ni måste verkligen prova på det. Hur kul som helst. Det fanns helt klart de som klarade av det bättre än vi. Folk som åkte ner på en liten kälke (!!), på den finns det ju ingen broms och att styra måste ju vara hur svårt som helst.
Schweizare är galna.
Drill i Alperna. Är vi först tro?
Jag lever!
Skidåkning i Alperna - det är väl inget speciellt med det.
Pulkaåkning är en annan femma, och en annan livsfara att utsätta sig för..
Men som sagt.
Vi lever!
Irriterar
(nej, det kommer inte någon bild, jag lovar.)
Min vän munsåret.
Nu har han hittat hit igen. Och såklart kommer han när jag som minst vill ha honom här. Varför inte välja en vecka då jag inte har tänkt visa mig ute mer än på lekplatsen här i Court?
Nej, veckan då jag har massor planerat kommer han såklart smygande.
Jag motarbetar honom så mycket jag bara kan.
Jag har för övrigt mer eksem på kroppen än vad jag brukar. Mina händer är som vanligt, torra, eksemiga ibland och då och då irriterar det ordentligt. Öronen är också om de brukar, spricker - blir bättre - spricker - blir bättre...
Men nu börjar det att sprida sig. Igår hade jag torr haka! Hur i sjutton kan man få en torr haka? Det har jag aldrig varit med om förut. Ögonlocken är också torra, hur mycket jag än smörjar med min milda kräm så försvinner det inte. Eller jag tror att det har försvunnit men sen när jag tittar mig i spegeln igen så är det åter där, det torra. Eksem sprider även ut sig över baksidalår. inget knäveck, inget armveck, utan baksida lår. Vilket ställe..
Ja, det får väl vara mitt problem.
Fast. det där sms:et också. Måste lösas!!
Här pulsade jag och Hanna i söndags. Uppför.
Yabadabadooo!
Så härligt. I morgon kommer hon. Jag ska köra till Basel Euroairport. Hmm..vi får se hur det går.. Sen ska jag köra till Lausanne. Vi får verkligen se hur det går..
Såklart är jag glad. Och gör glädjeskutt lite här och var.
Allmänbildningen sinar
Ikväll är jag duktig. Rapport står på schemat. Uppdaterar mig om vad som händer i Sverige. Och i världen måste jag väl erkänna.
Bättring!
Egentligen borde man titta på rapport varje kväll.
Och läsa historia lite då och då.
Och hålla uppe allt annat som man lärt sig under åren.
Jag är rädd att min annars ganska stora allmänbildning kommer att minska betydligt.
Nej, det ska inte hända!
Så
Bättring!
Lac Vert, sjö mitt bland bergen.
Nu ska jag läsa bok på franska. Le Clan d'Otori
Det känns ju bra
Den sitter i ändå, någonstans i bakhuvudet. I alla fall teoretiskt..
Bild från lördagen. Vi mötte en hästskjuts på vår vandring.
Solbränna i ansiktet
Det här blev verkligen en vandringshelg.
I morgon blir det verkligen träningsvärk.
Igår mötte vi upp vid halv 10 snåret och tåg bussen upp till Mont Crossin. Hittade ruttten - satte kosan mot Mont Soleil. Vandrade i en sådär 2 timmar innan vi hittade ett "Tjuren Ferdinand träd" var under vi satte oss och åt vår medhavda matsäck. Baguett, philadelphia ost, frukt, hembakt kola och pricken över i:et - Chokladfondue.
Hade det skönt i solen en bra stund och njöt som bara den. Vandrade tillbaka, framme runt 16-tiden och satte oss och väntade på bussen. Trodde att det skulle komma en kl15.48 men tydligen var det kl17 som den gick..
Vi delade på oss i St:imier och jag och Hanna tog tåget hem till mig. En härlig dusch och lite mat senare var vi fit for fight för en tur till Bienne och den pågående le Carnaval. Orkestrar med roliga,tjusiga och påhittiga utklädnader (antagligen deras vanliga uniformer), matstånd och massa folk fyllde gatorna och det var riktigt trevligt att promenera runt. Efter en fruktdrink på en bar tog vi tåget hem och somnade gott.
Idag började vi lugnt med frukost och Romplanering. Trodde att vi skulle kunna lyssna på melodifestivalen med det gick inte det.
Åt en sallad till lunch och sedan bestämde vi oss för att ta en promenad.
Som utvecklades till en vandring på 2 timmar som såg väl ut ungefär så här. Hittade en väg i en skog (En till ! :-)) - tappade bort vägen i skogen - fortsatte ändå - vandrade uppför (vi besteg ett berg!) i 3 meter (typ) höga lövhögar - såg till sist lite blå himmel långt upp bland träden - hittade ett hus - jag rev upp fingret på taggtråd när vi skulle hoppa över stängslet- träffade trevlig kvinna - blev omplåstrad och fick vatten (som vi naturligtvis inte tagit med oss för vi tänkte ju inte att vi skulle gå så långt) - hon visade den rätta vägen - vi tappade bort den rätta vägen...- vi hittade den igen - gick neråt,neråt,neråt - spanade in de nya dyra husen i Court - Hemma!
Som sagt.
Träningsvärk here I Come!
Lite bilder från helgen.
Innan läggdags
Sen sover Hanna här och vi har en trevlig söndag att ta vara på. Så jag är väl tillbaka på söndagkväll med bilder och upplevelser svart på vitt.
La Redoutes sommarkatalog har kommit.
Denna söta klänning vill jag ha!. Lite för dyr för min ekonomi dock. Men så fort det blir rea ska jag titta om den finns kvar.
Den skriker ju Maja!
Planering pågår
Det är så morgondagen kommer att se ut. Med Lovisa, Ebba och Hanna.
Om bara Hanna vill logga in på msn någongång, annars får jag ringa efter maten.
Just det, om 39 dagar är jag och Hanna i Rom! Eller ja, just om 39 dagar tar vi tåget till Zürich flygplats, för att spendera natten där...
Sen blir det Rom.
Det är vi det.
Uppfriskande promenad
Var ute på en promenad för en stund sen. Jag hittade en väg i en skog!! Så härligt att gå där, trodde verkligen inte att jag skulle sakna skogen från hemma. Inte för att jag var ute och gick överdrivet mycket i skogen förut, men det är ändå en sorts frihetskänsla. Missförstå mig inte, det är inte så att jag inte har någon skog omkring mig. Jag är omgiven av skog. Fast det är skog som finns uppe på bergen och jag har inte förrns nu hittat en väg som leder till den. (Som inte är uppåt,uppåt,uppåt då).
Helgen är än så länge blank. Vi är mitt uppe i att försöka få ihop något. Kanske kommer de upp mot mitt håll. Det är Carnaval i Bienne. (Festligheter kan man väl säga, med avslutande karnevalståg)
Jag jobbar måndag till onsdag nästa vecka. Sen kommer Johanna! (Och mina svenska pålägg då..^^)
Sen är jag ledig i 12 dagar!! Februari kommer att gå fortfort.
Vi när det begav sig. Det var här det började, vår/sommar 2004. Vår vänskap började att byggas upp. Jag hoppas att den aldrig tar slut.
"Vilken smurfig sommar"
Vad bra. Då hinner jag städa då istället..för det blir ju liksom inte gjort idag..
Och så blir det ett tidigare tåg til Lausanne. Kolla in stan och kanske hittar jag något trevligt att köpa. Fast kanske håller jag på det nån vecka. Tänkte ju faktiskt dra dit Johanna när hon kommer. :)
Sen ska jag även gå ut med en offentlig ursäkt till mina föräldrar.
Jag vet att jag tyckte mycket om de där skivorna "smurfhits" när jag var liten.
Det måste varit en pina att lyssna på dem.
Tro mig, Nu vet jag. Tre dagar i rad har smurfhits på franska varit den enda skiva som satts in i datorn .Och som vi har dansat! Det är till och med så allvarligt att jag vet vilken låt som kommer efter en annan. Efter tre dagar..
Och såklart har de precis tre favoriter, som de spelar om och om igen!
Sen blir man ju irriterad när man inte kommer ihåg texten på svenska.
Möjligen var det därför jag hade en konstig känsla i kroppen i söndags. Den visste liksom att detta skulle komma..haha. För veckan har hittills varit mycket bra.
Gäsp
Det var ju så mycket jag skulle göra ikväll. Träna, med promenad först, skriva en massa mail, städa.
Men nu är klockan redan 18.20.
Hmm..tränandet måste jag i alla fall få gjort. Och för att kunna träna så måste jag städa bort alla tvätt som torkar lite varstans i rummet.
Så.
Städning blir det först.
Lite mailing
Mat
Och träning.
Kvällens schema.
Sen har jag ett väldigt drillsug. Jag vill koreografera. Jag vill lära ut.
Oj, vad jag ska drilla när det blir varmt nog att ställa sig ute och leva ut riktigt ordentligt.
Gissa vad..!!
Blommorna (se några inlägg längre ner) är slängda^^
Vilket patetiskt problem egentligen. Alla människor därute som har verkliga problem och här kommer jag med "åh, de vet ingenting om inredning, jag klarar inte det här":
Men ja.
Jag har kanske sagt det förut, men jag gillar verkligen mina studentbilder. Tack igen Hanna!
Ja, det var här jag hamnade.
En tillbakablick.
För ett år sedan skrev jag det här. Så såg mitt liv ut då. Åh. Vem skulle inte vilja uppleva vårterminen 2007 igen?
Fast nu måste jag tänka framåt. Det är rejält skrämmande. Det blir bara mer och mer skrämmande.
Jag har två månader på mig att bestämma mig om hösten.
Varför i sjutton finns det så många kurser att välja mellan?
Mitt problem är ju inte att välja vilken utbildning jag ska gå. Det har jag redan bestämt. Mitt "problem" är att jag måste hitta något att göra i höst, och något i Italien i vår.
Dags att börja leta.
Nu har min efterlängtade kamera äntligen kommit. Nu är det bara att ge sig ut i verkligheten och fånga den på bild. Resultat kommer så småningom.
Båda mina blåsor på stortårna har spruckit så nu bränner det som eld om inte tejpen sitter som den ska. Och jag kan ju inte ha den förhoppningen att det kommer att bli bättre denna vecka. Är det barfotadanser så är det, det är bara att bita ihop.
Pluggade italienska tills jag nästan somnade i skolans bibliotek igår, jag hade ju min låånga håltimma, och sen var det dags för kvällsrep. I matsalen innan kl 16 på tisdagar är nog den enda stunden som klassen sitter ihop och äter den medhavda maten i en någolunda tystnad. Fast ju närmare klockan blir 16 ju pratigare blir det. Det är som om att vi behöver coola ner oss lite innan ett 5 timmars pass. Och detta repet var inte ett av de "enklaste" och mint jobbiga. Alla danser skulle dansas igenom minst två gånger med scenen före och ibland scenen efter + att vi skulle sätta en massa annat. Bland annat fem vrål som skulle vara på lite olika ställen i en scen, och det tog en liten stund innan vi fick kläm på var de där vrålen egentligen skulle vara.
Nu kan man äntligen börja boka biljetter! För 80spänn får du en härlig teater- och dansupplevlse på ett sätt som du aldrig har sett det förut. Dock kan nog ett programblad också behövas (20spänn) för annars är det svårt att se vem som är vem eftersom ansiktet och håret är döljt, kroppen i en inte igenkännbar position och rösten är förvrängd. Föreställningar 23/3, 24/3, 30/3 och 31/3 klockan 19 i Katedralskolans Aula. Och det är till mig man bokar! Ju tidigare man bokar, desto bättre plats får man.
Glaset på min klocka är trasigt i ena kanten, klantigt.
Nu är det inte långt till lov men först är det kvällsrep imorgon och på fredag är jag "VIP-inbjuden" till att få se Moving Shadows innan konserten på lördag. Det kommer att bli en häftig upplevelse tror jag.
Då var det dags för italienskaplugg, loggboksskrivande, mat och sedan kanske inte mys i soffan innan sängen. I morgon tar jag bilen till skolan miljöbov som jag är. Fast det är faktiskt endast för att jag kanske inte kommer att hinna med sista bussen hem, för det vore ju lite dumt.
På bilden ses mina galna vänner till viss del hängandes i byggnadsställningen som är bakom scenografin.
Visst är det härligt med snö
Jag tror jag blir galen
I alla fall. Jag gick ju och köpte lite ranuklar för att piffa upp köket lite och hittade en liten vas som var helt okej. De tackade för de fina blommorna och allt var frid och fröjd och jag var i alla fall lite nöjdare.
Men så.
Efter lunchen häromdagen så börjar pappan i familjen att grejar lite på den där skänken. Plockar med lite papper och så vidare. Och gissa vad han gör.
Jo.
Han ställer fram de torkade blommorna på bordet!!! Förstör det fina. Tar bort det vackra ur ranuklarna som försvinner in i torkade smörblommor eller vad det nu är. (ajag har absolut inget emot torkade blommor som rosor och så. Det kan vara superfint. Fast inte här..)
Först tänkte jag att han ställde fram dem för att han ville slänga dem.
Men här kommer det värsta.
De står kvar.
Frågan är om jag ska våga slänga dem själv...
Fast nu var jag precis nere. Och han har städat på bordet (ena kanten brukar vara full av papper). Och ja.
De står kvar.
förresten. Jag blev ju faktiskt kär tre gånger förra veckan men har bara visat två av objekten än.
Här kommer den tredje.
Matprat
En ny egenskap har utvecklats och det är riktigt kul!
Det jobbiga är ju dock att det inte alltid finns vad man vill ha i affären (Schweiz är kassa på mat helt enkelt!). Och man hela tiden måste tänka på att det måste vara laktosfritt..
När jag flyttar hemifrån ska jag aldrig klaga över att jag måste laga mat. Jag ska bara vara glad över att allt som jag vill ha till en maträtt finns på ica och att jag kan laga det hur jag vill. Och där med basta! Så fort jag känner "nej, laga mat,vad tråkigt" Då ska jag tänka på min tid härnere och rycka upp mig. Så det så.
Sen har jag också tänkt att ha "baka bröd - get together-söndagar" i min alldeles egna lägenhet när jag så småningom tar tag i mitt liv och börjar att utbilda mig (som borde vara om sådär 1 och ett halvt år..). Tänk vad mysigt, baka bröd tillsammans. Och sen är frysen full!
Jag vet, vet inte riktigt var alla mina idéer kommer ifrån..ibland är de bra, ibland är det bara jag som förstår mig på dem..haha.
Någon som vill komma? ;-P
Det här måste jag allt ta och göra igen någon gång..:
Den gick lite för fort den här gången..
Helgen är redan slut.
Ny vecka börjar i morgon.
En vecka som börjar med tre ensamma dagar med pojkarna.
Och jag vet inte ens om jag har något att se fram emot i helgen..
Nu vill jag bara springa iväg och gömma mig..
Fotogrejar
Hjälp vad många bilder jag vill framkalla. Det kommer att bli dyrt,
Men oj så fina fotoalbum jag kommer att få^^
Då är det ju faktiskt värt det.
Bild från promenaden igår.
En början kanske..
De minsta tjejerna var så söta medan man undrade vad de vuxna egentligen gjorde på scen. Det kan man verkligen inte kalla för dans...
Glömde kameran där nere och orkar inte gå och hämta den så några bilder kommer imorgon.
Förresten, National Treasure 2, någon som sett? Vår biofilm imorgon. Med textning både på franska och tyska. Och engelskt tal förstås. Tvåspråkig stad. Det är nog bara något som schweizarna kan hitta på..
Dansflum
Fick en sån himla lust att dansa. Så jag hittade ett ställe att sätta kameran på och sedan släppte jag loss...
Det ska jag verkligen göra igen! Fast möjligen är jag smartast om jag värmer upp ordentligt först..Det är ju en fördel, helt klart.
Sen så ger ju inte gympaskor, långkalsonger under byxorna och skidjacka de bästa förutsättningarna..Tänk vad jag kommer att kunna dansa när det blir lite varmare!
Och jag stod i nedfför/uppförsbacke..
Två av bilderna..
Veckans vardagsförgyllare
Oj, vad jag tycker om min kalender. Och oj, vad töntigt det låter.
Men det är bara så. Jag älskar kalendrar.
Var på promenad med pojkarna häromdagen för att se om affären hade tulpaner eller någon annan blomma att förgylla familjens kök med. (Hade städnille hela dagen men det går liksom inte riktigt att göra det fint..)
Affären var stängd men så fortsatte vid mot bygränsen för jag har sett att det finns en affär med en stor skylt som det står "jardin" (trädgård) på. Jag har innan inte ägnat den en tanke. Att det skulle finnas en affär värd att gå in i självaste lilla Court trodde jag inte.
Men tjii fick jag!
Det fanns så mycket snyggt. Jag var där för att köpa blommor till familjen. Det slutade med att jag köpte en skål, den lilla vasen på bilden till mig själv, samt ranuklar till familjen.
Och inte hann jag se allt inte. Pojkarna var ju med så de pockade på uppmärksamheten..
Tänk, jag har köpt något som jag efteråt kan minnas och säga "den här köpte jag i den lilla by jag bodde i i Schweiz.
Det är en speciell känsla det.
Nog pratat om det.
Nu ska jag ge mig ut på en promenad i det fina vintervädret, för det har snöat hela morgonen och ny lyser solen.
Kanske tar jag en sväng förbi affären för att se om den har öppet...
Här sitter jag nu..
Snacka om kulturkrock!:
Jag bakade kolakakor igår som jag tänkte att vi kunde mumsa på till mellanmål i helgen.
Familjen åt upp dem idag.
Till frukost!!!
Äntligen!
Uppdateringen har ju inte varit den bästa så jag tänkte att jag ska bland annat ägna helgen åt att blogga. För att ni inte ska behöva läsa ett eller två av mina berömda romaninlägg så ska jag vara så snäll att jag delar upp alla tankar, upplevelser och annat svammel som har präglat denna vecka, i flera små inlägg istället.
Sen har jag tänkt att jag ska börja lära mig mitt photoshop lite bättre, promenera i snön (snöat hela morgonen!), försöka komma framåt med kurssökningen och i morgon ska jag på bio med min schweiziska vän Romina.
Så, detta var veckan som
..jag blev kär tre gånger om..
..jag bakade bröd för första gången utanför hemkunskapsköket på högstadiet..
..jag skrev ett helt mail på italienska..
så, små inlägg.
Varsågoda.
