Jag är väldigt omtänksam som person.
Jag tänker mer på andra än på mig själv i en hel del situationen.
Och visst, det är ju en bra egenskap om jag inte låter det gå överstyr och till min egen nackdel.

Jag upptäckte härom natten att jag är mer extrem än vad jag trodde.
En kompis sov i en annan säng i mitt rum.
Vanligtvis rör jag nog på mig en hel del när jag sover eftersom lakanet nästan alltid är upprivet när jag vaknar.
Men denna gång.
Jag hade antagligen legat alldeles blixt stilla hela natten för inte ens överkastet som jag vikt in vid fotändan hade åkt ner utan låg kvar precis som jag lämnade det kvällen innan. Det händer aldrig,
Behöver jag säga att lakanet återigen endast befann sig på ena sidan sängen när jag vaknade i morse?

Jag har inte tänkt på det förut.
men jag tänker alltså på andra även när jag inte "är vid medvetande".
Andra får inte störas, alla andra måste ha det bra innan jag får ha det bra.

Möjligen lite för extremt där..



november, 1000 m höjd, Jurabergen, Schweiz