Jag känner att jag måste skriva av mig, jag blir sån ibland. Jag har gått runt i två dagar nu och funderat på vad jag ska skriva. Jag vet, jag kanske inte är helt normal på den fronten, jag är skadad på nått sätt..Så innan jag börjar så ber jag om ursäkt för detta otroligt långa inlägg samtidigt som jag önskar trevlig läsning. :-)

Måndag - första arbetsdagen, all alone. Båda pojkarna blev ledsna när de fick veta att mamma och pappa inte var hemma, såklart. Helt plötsligt skulle de umgås en hel dag ensam med mig som de känt i två dagar. Deras humör gick upp och ner under hela dagen - och jag hade inte väntat mig annat heller. Vi kunde leka ett tag tillsammans och ha jätteroligt men sen fick jag ägna mig åt att försöka trösta dem när de grät och ville att mamma skulle komma. Fast de gör ungefär samma sak när Nicolas och Valérie är hemma också. Fast de gråter över annat. Att de inte får se på en film eller nått. Så jag kände inte att de var värre än "vanligt". Visst blev de arga ibland och jag blev ibland osäker på hur jag skulle agera - och hur jag skulle säga vad jag ville få fram på franska. Franskan är det största problemet. Och att jag ibland inte kommer ihåg att de kan vara jättesöta när de är lite j-vliga. Då funderar jag över hur detta ska fungera i ett år. De gillar mig ju inte! Fast en halvtimme senare så finns det inga tvivel i världen för att detta inte ska kunna fungera. Så allt känns bra fast det är ju klart att man längtar till ledigheten. Tror också att jag är lite härdad från mina 13-timmars pass i sommar. Jag klarar av långa och jobbiga pass även fast Näregården inte var jobbigt på samma sätt. När Nicolas äntligen kommer hem på kvällarna (nu låter det som om att jag har varit här hur länge som helst) känns det hur bra som helst. Ledig. Inget ansvar för barnen. Kan umgås med dem om jag vill (fast måste erkänna att det är väldigt skönt att gå upp på sitt rum, kolla lite mail, läsa lite, lyssna på musik och vila efter en kämpig dag som såklart har sina ljuspunkter då och då. Jag jobbar ju ändå ungeför 10 timmar/dag - nonstop om man inte räknar med den en och en halv timmen som Romain sover - då är allt lugnt och Gaël är tyst och bra. Lite friidrotts VM har jag kunnat kolla på då. Det är trevligt.

Det har ösregnat sen i går kväll. Åskat och blixtrat en massa hela dagen. Direkt när jag hörde första åskknallen ilade jag upp till datorn och drog ur laddare och nätverkskabel - familjen gjorde ingenting. Kan det bero på att det är berg runt staden? Under hela dagen har två datorer stått på (varav en alltid är på av någon anledning men jag har börjat stänga av den på kvällen).

Maten är annorlunda som sagt. Vitt bröd, inga (nästan) grönsaker och konstiga maträtter. Men jag har överlevt än så länge. Vågade prova soja-yoghurt för första gången i måndags och det smakade faktiskt som vanlig yoghurt och inte som sojamjölk. Bra, eftersom kylskåpet är fullt av små yoghurtar som jag får ta av.

Lite fokus på de schweiziska myggorna. Italienska och grekiska myggor och jag är riktiga vänner. De brukar inte ta mitt blod så ofta - annat är det med de från detta land. Ojoj, vad de biter! Jag har myggbett överallt (ja mamma, jag äter duktigt mina allergitabletter) har dock inte räknat dem än. Men en så där 6-7 stycken på varje ben och armar. Möjligheten finns att jag har många fler.









Lite franskaprat ska jag också hinna med tänkte jag innan jag smyger ner och tittar på avsnitt ? av lost säsong 2. Jovisst, det går framåt. Jag har blivit en j-vel på imperativ! Släpp den!, sluta!, vänta!, stanna!, ge mig!, och antagligen den jag använder mest: lugn! lugnare! lugna ner dig! (samma ord på franska alltså).
Franska kursen börjar den 20 september. Det ser jag framemot.

Dansklass har jag ju också varit på ja. Vet inte om jag kan säga att det var modern dans för det vore antagligen inte snällt mot den moderna dansens grundare. Men har man sett föreställningen under asp - som var modern så kan jag nog säga att det var modernt utan att få klagomål. (förlåt, internt estetsnack här) Läraren var väl bra, Valérie var bäst av eleverna som bestod förutom henne av tre tjejer i min ålder. Vit tröja kunde väl men tog inte ut alls, röd tröja var helt borta i takten och svart tröja hade inte riktigt pejl på läget. Uppvärmingen var intressant. Inte riktigt vad jag är van vid dock.. Ska nog ändå följa med några gånger, 100franc för tre månader kan det vara värt. Jag får ju Dansa!

Funderar på vad jag ska hitta på i helgen. Först var jag inne på att ta tåget någonstans men jag har inte skaffat tågkort än så..och det känns som om att det skulle vara skönt att bara vila, ta lite promenader här och kanske cykla till byn brevid. En helg ska jag väl kunna slappa i alla fall, jag har ju några kvar här menar jag..Börja planera lite inför näst kommande helger ska jag också göra. Kolla lite kartor och höra av mig till au-pairer här nere. Det är mina helgplaner det.
Men först 2 dagar ensam med barnen. Får hoppas på att det slutar att regna. Floden är helt översvämmad.
Kanske ska vi baka sockerkaka imorgon.

Om jag inte regnar bort så blir det väl uppdatering i helgen kan jag tänka mig.

skriv gärna en rad!
kram!

Bilder kommer att läggas upp på feuille.bilddagboken.se

Nu är det eftermiddagsvila för barnen så det är lugnt i huset. Sen ska vi åka till en sjö.
Soligt väder och jag har precis läst en bok. Snart dags för Carolina Klüft att ta hem VM-guldet. Det hoppas jag att jag kommer att kunna se.
SVT:s Webb-TV funkar nu! :-)

Ha det bra!

Nu är jag lite arg.
SVT:s videotjänst har man inte tillgång till om man är utomlands..vilka tror de vill se svenskarna tävla då???
Och SVT Europa kostar tydligen en massa per år...grrr..
Och Aftonbladets Webb-TV vill inte starta.. grr..



Jag får väl bara läsa då..och inte få några TV-minnen från detta VM.


Tack så mycket SVT!

Nu är jag äntligen här. Resan gick mycket bra om man bortser från att jag från Göteborg till Köpenhamn satt precis vid propellen vilket gjorde att hela ryggen vibrerade hela vägen och på nästa flyg blev jag placerad vid vingen nästan längst bak. Nervositeten kom aldrig vilket  kändes väldigt konstigt. Möjligen började hjärtat att slå lite fortare när högtalaren sa att "nu närmar vi oss Basel". Nicolas (pappan) väntade på mig och bilresan gick jättebra, ca 1 ½ timme åkte vi. Han blinkar i rondeller! Det ingav mig hopp om att detta skulle bli så bra som jag hade tänkt mig. 
:-P Jag menar, alla "bra" personer blinkar väl i rondeller?

När vi kom fram var inte barnen och Valérie (mamman) hemma. De hade varit hos sina morföräldrar och var på väg hem. Jag fick se mitt rum och Nicolas fick släpa min 20kg (Ingen övervikt!!) tunga väska upp för tre trappor. Jag bor högst upp själv men det är ett datarum utanför dörren men det är mest barnen som använder den datorn. Det enda negativa var väl att mitt badrum är på första våningen och jag bor på tredje. Men jag får såklart använda toaletten på andra våning också. Skönt ändå att få ställa in sin necessär i badrummet och veta att det är mitt alldeles egna.

Barnen och Valérie kom tillsammans med morföräldrarna. De var mycket trevliga och förstående när jag var tvungen att för hundrade gången säga "pardon?". Först var Gaël (4 år) och Romain (2 år) lite blyga men under dagen försvann det.  Just nu sitter jag och Gaël tillsammans och grejar på var sin dator. Tyvärr mottager inte min dator deras trådlösa nätverk av någon anledning. Nicolas har suttit i nästan en timme och försökt förstå vad problemet är så jag måste ha i kabeln vilket gör att jag inte kan sitta i mitt rum. Men det kanske löser sig och det är inte så farligt. Jag är ju ensam här uppe ändå.

Jag undrar om jag någon gång kommer att lära mig att tycka om deras matvanor, en mycket bra diet blir detta om så inte blir fallet. haha. Aldrig mer sojamjölk (barnen är laktosintoleranta) säger jag bara! hu! Vítt bröd och marmelad till frukost och apelsinjuice att dricka. Till middag igår åt vi pasta med ost på som ställdes in i ugnen och jag tror att det var lite ägg och skinka i också. Till lunch idag åt jag häst- (!!!!) kött med lite bröd och sallad med majs. Men man får väl ta seden dit man kommer. Jag ska i alla fall laga spaghetti och köttfärsås och korvstroganof (fast det blir nog lite lurt det där med falukorv...) nästa vecka. 
 Blir nog till att köpa upp ett litet lager med frukt och något knäckebrödsaktigt. Men jag vänjer mig nog till slut.

Barnen blev mycket glada för presenterna och Gaël tjatar på mig hela tiden om att vi ska spela memory tillsammans.

Gårdagen avslutades med första avsnittet av Lost, säsong 2. De har ju ingen TV så det var en vän som hade lånat dem dvd-boxen. 
Somnade utmattad vid halv 12. 

Sötare unge än Romain får man leta efter. Gaël är härlig han med men kommer antagligen att sätta mig på prov när vi är ensamma på måndag. Jag förstår ju inte allt han säger och han vet att jag inte kan uttrycka mig helt korrekt jämt. Men det blir nog bra det med.

I morgon ska vi till en sjö tror jag. Nu måste jag titta hur det går för Carolina Klüft. Jag vet ingenting än. 

Tänker på er därhemma! Lite för mycket förut...men detta kommer att bli en härlig upplevelse! Och franskan kommer med tiden. Jag kom på mig själv att fundera ut en del av denna text på franska när jag skulle skriva ner den men kom sen på att - just det, svenska var det ja. :-)
Måste säga att barnböcker och barnens olika "alfabetsspel" är perfekta för mig. Jag måste lära mig seriefigurer på franska...

Jag har fått en mobil och ett schweiziskt telefonnummer. Men fortsätt smsa till min svenska mobil så länge, det är helt ok. Jag svarar än så länge.

Bisous!
 

Nedräkningen är nästan över. I morgon är det dags. Det känns så himla bra! Jag tror att jag har valt helt rätt familj som kommer att ta hand om mig och få mig att känna mig som hemma (nästan).

Bara det sista ska packas ner. Medicin, dator, kamera m.m.
Halv tio i morgon börjar äventyret, Jag måste ta med mig något att läsa så att bilresan går snabbt.

Idag får jag träffa Sanna. Det var mycket länge sen. Och så blir det avslutningsfest på jobbet.
Att sitta här vid datorn är annars ett ganska bra sätt att fördriva tiden på när man ändå är ensam hemma.

Göra slut på alla mina mynt ska jag också göra. Pressbyrån kommer att få en bra växelkassa.
Måste bort till mormor för att smaka på köttbullar också.

Jag är redo!

Var hos läkaren idag. Testade mig för Hepatit och HIV. Lite läskigt även fast risken är nästan lika med noll att jag är smittad. Även tandläkarbesök. När jag går till tandläkaren är risken att jag har ett hål ungefär lika med hur mycket som helst. Jag har alltid hål i en tand. Varför göra ett undantag idag? Jag tror det beror på mitt saliv och för att jag knaprade medicin en hel del när jag var liten. Typ.

Jag har hunnit klippa mig också. Det blev lugg. Jag vet fortfarande inte om jag är nöjd.


Nu är det dags att säga adjö till min kära trumkår. Och bli pensionerad och endast en stor beundrare igen.
Sorgligt men det känns ändå bra.

3 dagar!

Söta som få.

Är det bara jag eller har vi invaderats av långbenar (harskrankar alltså)?
De är överallt.

Kunde inte motstå att köpa två skålar ur denna servis ,
Happy summertime från sia .
Helst hade man ju velat ha hela...Underbart sommarhärlig!
Ganska onödigt av mig att köpa skålar nu.
Inget jag kan ta med direkt.
Men det är ju så roligt!

28 timmars jobb är avverkade hittills detta veckoslut.
12 kvar i morgon.
40 timmar på tre dagar. Lite trött i huvudet.
Möjligen därför mina första inlägg inte är så innehållsrika.
Men efter helgen blir det andra bullar. Var så säker!

6 dagar kvar!